balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
Det är viktigt att du som företagare förstår ditt företags balansräkning.
Vi träffar många företagare och andra personer som säger att de förstår och kan tolka sin balansräkning korrekt. Men tyvärr så är det många som inte vågar eller vill erkänna att de inte förstår vad de där konstiga siffrorna säger om sitt företag. Så känn dig inte ensam om du är en av dom som ännu inte förstår den här rapporten.
Låt oss börja med att förklara vad en balansräkning innehåller och de olika benämningar som vi siffernissar använder oss av. Detta för att man bättre ska förstå vad vi försöker att lära ut.
En balansräkning är inte svår att förstå egentligen. Men om man inte fått den förklarad någon gång så kan den te sig lite konstigt. Men efter att ha läst den här sidan är det vår förhoppning att din förståelse för din balansräkning skall ha ökat betydligt. balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
Vad är en balansräkning?
En balansräkning är en sammanställning över företagets olika tillgångar och skulder. Genom att kontinuerligt följa företagets balansräkning skapar man en större förståelse för hur företagets ekonomi fungerar eller inte fungerar som man vill. Det här är något som varje företag bör ägna lite tid åt minst en gång per månad anser vi. Det gäller ju att ha en god kontroll av den verksamhet som man har inom företaget och i god tid korrigera saker som inte fungerar precis som det var tänkt. Med andra ord så ska man använda sin balansräkning som ett beslutsunderlag i företaget ekonomi.
En vanlig reflektion som våra kunder brukar fundera över är bl.a. att vår bokförare säger att vi går med vinst och det är ju alltid trevligt. Men vårt bankkonto är nästan alltid tomt. Vad kan det bero det på? Låt oss vänta med att svara på den frågan tills vi har gått igenom hur en balansräkning är uppbyggd. balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
Tillgångar
Vad är då tillgångar i ett företag? Ja det är allting som har ett värde i företaget. Det kan vara allting från ett varulager till en maskin. Från pengar till en kundfordring till rena pengar i företagets kassa eller bankkonto. Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
Tillgångarna delas upp inom olika kategorier. Gemensamt för alla tillgångar är att deras kontonummer alltid börjar på siffran 1.
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR.
Först har vi det som kallas för IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR. Hit hör bl.a. olika typer av patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och lite annat också. De har alla det gemensamt att de bokförs på konton som börjar på 10 och finns inom kontona 1000-1090 i vår baskontoplan. Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult,
BYGGNADER OCH MARK.
Nästa kategori av tillgångar i en balansräkning är BYGGNADER OCH MARK. Hit hör förutom rena byggnader även markanläggningar. Dessa tillgångar bokförs normalt på konton som börjar på 11 och finns inom kontona 1100 – 1199. balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
MASKINER OCH INVENTARIER. balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
Nästa tillgångskategori är MASKINER OCH INVENTARIER. Här finner du tillgångar som kan vara allt från rena produktionsmaskiner, fordon, datorer till kontorsmöbler. Listan kan göras lång och kan skifta mellan olika verksamheter som bedrivs. Dessa tillgångar bokförs normalt på konton som börjar på 12 och finns inom kontona 1200-1299.
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR.
Nästa kategori kallas för FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR. Här finns olika typer av aktier i såväl koncernföretag som andra. Det kan också vara fråga om olika andra fordringar man kan ha mot andra företag eller privatpersoner. Dessa konton börjar normalt på 13 och finns därför inom kontospannet 1300-1399.
Därefter kommer LAGER OCH PÅGÅENDE ARBETEN. Här redovisas alla typer av lager d.v.s. allt från färdigt varulager av produkter, produkter i arbete, råvaror och ibland även värdepapper som olika företag kan handla med. Dessa konton börjar normalt på 14 och finns inom kontospannet 1400-1499.
KUNDFORDRINGAR
Nästa typ av tillgångar är KUNDFORDRINGAR. Här redovisas förutom alla normala kundfordringar även kontraktsfordringar, växelfordringar m.m. Dessa tillgångar bokförs normalt sett på konton som börjar på 15 och finns inom kontospannet 1500-1599.
KORTFRISTIGA FORDRINGAR.
Därefter kommer ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR. Med kortfristiga fordringar räknas alla fordringar som man kan räkna med att få betalt för inom ett år. Det kan gälla allt från fordringar på anställda, skatter och moms, upparbetade fordringar som ännu inte har fakturerats ut ännu och lite annat. Dessa tillgångar bokförs normalt sett på ett konto som börjar på 16 och finns inom kontospannet 1600-1699.
FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUNA INTÄKER.
Nästa kategori av tillgångar är FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUNA INTÄKER. Hit räkas bl.a. förutbetalda hyres-/leasing-kostnader, försäkringspremier och lite annat. Hit hör också olika intäkter som upplupna intäkter som t.ex. ränteintäkter, hyresintäkter m.m. Dessa upplupna tillgångar bokförs normalt bland konton som börjar på 17 och finns normalt inom kontospannet 1700-1799.
KORTFRISITIGA PLACERINGAR.
Nästa typ av tillgångar är KORTFRISITIGA PLACERINGAR. Hit räknas andelar i börsnoterade företag, obligationer m.m. Den här typen av tillgång bokförs på konton som börjar med 18 och ryms inom kontospannet 1800-1899.
Kassa och Bank
Sista typen av tillgångar som finns i ett företag är KASSA OCH BANK. Det framgår av benämningen vad som ingår här. Man får dock inte glömma bort att även olika typer av särskilda bankkonton såsom upphovsmannakonto, skogskonto och spärrade bankmedel ryms inom den här kategorin. Den här typen av tillgångar bokförs på konton som börjar med 19 och ryms inom kontospannet 1900-1999.
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Skulder är något som alla företag har oavsett ålder eller verksamhet. I samband med att man upprättar ett företags bokslut ska bolagets skulder och tillgångar vara lika stora. Annars är det något som är fel i bokslutet. Det låter lite konstigt men det hela handlar om att företagets eget kapital också räknas som en skuld till företagets ägare. Men mer om det lite senare i den här artikeln.
EGET KAPITAL.
Vi börjar att redovisa EGET KAPITAL. Här redovisas företagets egna kapital som kan vara lite olika beroende på företagsform.
För enskild firma, handelsbolag och kommandit bolag gäller följande
Här redovisas eget kapital, egna uttag av olika slag, inbetalning av skatter, ev. kapitaltillskott och andra egna insättningar till den enskilda firman och till sist årets resultat. För dessa bolagsformer använder man sig normalt av konto som börja på 2010 t.o.m. 2049. Man delar upp varje del av företagets egna kapital på varje delägare. Detta för att underlätta arbetet med inkomstdeklarationen för företaget. Eftersom man där ska redovisa varje enskild delägares andel av företagets egna kapital.
För aktiebolag
För aktiebolag delar man upp eget kapital i två kategorier i redovisningen. Dels det bundna kapitalet som omfattar bl.a. aktiekapital och reservfond, samt fritt eget kapital som omfattar balanserad vinst eller förlust, vinst föregående år samt årets resultat. Här använder man kontona 2080-2099 när man bokför aktiebolagets egna kapital. Det som skiljer mellan bundet eget kapital och fritt eget kapital är att det fria egna kapitalet kan delas ut till aktiebolagets aktieägare.
OBESKATTADE RESERVER.
Här näst kommer de s.k. OBESKATTADE RESERVERNA. Här bokförs de bokslutsdispositioner företaget har gjort för att skjuta upp beskattning på tidigare vinster. Den vanligaste formen av bokslutsdisposition är avsättningar till periodiseringsfond, överavskrivningar och skogskonton. Men det finns även några andra. Dessa avsättningar bokförs normalt på konton som börjar på 21 och omfattar konton 2100-2199.
AVSÄTTNINGAR
Sedan kommer AVSÄTTNINGAR till olika framtida utgifter som är ovissa till belopp och/eller tidpunkt när de ska infrias. Här pratar vi bl.a. om avsättningar till framtida pensionskostnader, garantier, tvistiga skatter, särskild löneskatt på inbetalda pensionsförsäkringar för anställda m.m. Dessa avsättningar bokförs normalt på konton som börjar med 22 och ryms inom kontospannet 2200-2299.
LÅNGFRISTIGA SKULDER.
LÅNGFRISTIGA SKULDER. Här bokförs företagets samtliga skulder som har en förfallodag senare än ett år. Det kan röra sig om checkkredit, obligationer och företagslån, olika typer av bankfinansiering och skulder till koncernföretag. Denna typ av skuld bokförs på konton som börjar på 23 och ryms inom kontospannet 2300-2399.
KORTFRISTIGA SKULDER.
KORTFRISTIGA SKULDER. Här finner man normalt skulder som har en förfallodag inom ett år. Här finns bl.a. den del av företagets bankskulder som skall amorteras inom denna tid, leverantörsskulder m.m. De kortfristiga skulderna bokförs på ett konto som börjar på 24 och ryms inom kontospannet 2400-2499.
SKATTESKULDER
SKATTESKULDER förutom mervärdesskatt. Här bokförs normalt bl.a. upplupen ännu obetald inkomstskatt, utländsk inkomstskatt och inbetald F-skatt. Skatteskulder bokförs på ett konto som börjar på 25 och ryms inom kontospannet 2500-2599. balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
MOMS OCH SÄRSKILDA VARUSKATTER
MOMS OCH SÄRSKILDA VARUSKATTER här bokförs både ingående och utgående moms samt olika typer av punktskatter såsom reklamskatt m.m. Moms och särskilda punktskatter bokförs på konto som börjar på 26 och som ryms inom kontospannen 2600-2699. balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
PERSONALENS SKATT, AVGIFTER OCH LÖNEAVDRAG.
PERSONALENS SKATT, AVGIFTER OCH LÖNEAVDRAG. Här bokför man alla de olika skatter, avgifter och andra typer av löneavdrag som berör personalen. Personalens skatt, avgifter och löneavdrag bokförs på konton som börjar på 27 och ryms inom kontospannet 2700-2799.
ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER.
ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER. Här redovisas bl.a. avräkning för factoring, skulder till anställda genom tantiem, avräkningar för annans räkning, den kortfristiga delen av företagets låneskulder, skulder till koncernföretag, intresseföretag och närstående personer. Övriga kortfristiga skulder redovisas på konton som börjar med 28 och ryms inom kontospannet 2800-2899.
UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER.
UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER. Här redovisar man bl.a. upplupna löner, semesterlöneskuld, pensionskostnader, lagstadgade sociala avgifter på semesterlön m.m., upplupna avtalade försäkringsavgifter för anställd personal, upplupna räntekostnader, förutbetalda hyresintäkter, upplupna avtalskostnader samt övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Sedan brukar man alltid ha med ett s.k. OBSERVATIONSKONTO där man bokför sådant som man ännu inte kunnat lokalisera till rätt kostnads- eller intäktskonto. Vid bokslutstillfället ska detta observationskonto vara nollat. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter bokförs normalt på konton som börjar på 29 och ligger inom kontospannet 2900-2999.
Puh! Nu var alla olika kontoslag som berör ett företags balansrapport genomgångna. Måste erkänna att även jag som varit verksam i den här branschen i över 30 år tyckte det var mycket siffror att hålla ordning på. Det finns säkert olika siffernissar som kan fördjupa sig i de olika kontona i flera dagar. Men det har vi inte för avsikt att göra här.
Visst är det tur att vi kan visa med ett konkret exempel hur en enkel balansräkning kan se ut. En massa teoretiska kunskaper får ju ett värde först när man omsätter de i praktiken.
EXEMPEL PÅ EN ENKEL BALANSRAPPORT.
BALANSRAPPORT 2017-08-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggnings tillgångar
Goodwill 200 000 kronor
Avskrivning Goodwill – 100 000 kronor
Patent 200 000 kronor
Hyresrätt 200 000 kronor
S:a Immateriella anläggnings tillgångar 500 000 kronor
Maskiner och inventarier
Inventarier 175 000 kronor
Avskrivningar Inventarier – 50 000 kronor
S:a Anläggningstillgångar 125 000 kronor
Lager och pågående arbete
Råvarulager 50 000 kronor
Färdigvarulager 75 000 kronor
Pågående arbete 50 000 kronor
S:a lager och pågående arbete 175 000 kronor
Kundfordringar
Kundfordringar 250 000 kronor
Kontraktsfordran 125 000 kronor
S:a Kundfordringar 375 000 kronor
Övriga kortfristiga fordringar
Förskott löner hos personal 25 000 kronor
Momsfordran 12 500 kronor
Utlägg för kunder 40 000 kronor
S:a Övriga kortfristiga fordringar 77 500 kronor
Kassa bank
Kassa 5 000 kronor
Checkkonto 175 000 kronor
S:a Kassa Bank 180 000 kronor
S:a TILLGÅNGAR 1 432 500 kronor
SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital 150 000 kronor
Reservfond 15 000 kronor
Balanserat resultat 285 000 kronor
Årets Resultat 200 000 kronor
S:a Eget kapital 650 000 kronor
Obeskattade reserver
Periodiseringsfond 2014 125 000 kronor
Periodiseringsfond 2015 25 000 kronor
S:a Obeskattade reserver 150 000 kronor
Långfristiga skulder
Reverslån 50 000 kronor
S:a Långfristiga skulder 50 000 kronor
Kortfristiga skulder
Leverantörsskuld 72 500 kronor
Kortfristig del av reverslån 25 000 kronor
S:a Kortfristiga skulder 97 500 kronor
Skatte skulder
Skatteskuld för 2015 75 000 kronor
Skatteskuld för 2016 25 000 kronor
S:a Skatteskulder 100 000 kronor
Momsskulder och särskilda varuskatter
Momsavräkningskonto 75 000 kronor
Reklamskatt 25 000 kronor
S:a Momsskulder och särskilda varuskatter 100 000 kronor
Personalens skatt, avgifter och löneavdrag
Avdragen prel. Skatt hos personal 30 000 kronor
Socialavgifter 35 000 kronor
Fackföreningsavgifter 5 000 kronor
S:a Personalens skatt, avgifter och Löneavdrag 70 000 kronor
Övriga kortfristiga skulder
Avräkning A Johansson 35 000 kronor
S:a övriga kortfristiga skulder 35 000 kronor
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupen semesterlönekostnad 130 000 kronor
Social avgifter semesterlönekostnad 31 420 kronor
Hyra för kv. 1 18 580 kronor
S:a Upplupna kostnader och
Förutbetalda intäkter 180 000 kronor
SUMMA SKULDER 1 432 500 KRONOR
Har du fått en bättre förståelse för hur en balansräkning är uppbyggd?
Nu hoppas vi att du har fått en bättre förståelse för hur en balansräkning är uppbyggd. Visst man behöver säkert läsa den här sidan flera gånger för att hänga med i alla olika poster som finns i en balansräkning. Syftet med artikeln är att skapa en övergripande bild vad en balansräkning brukar innehålla och under vilken rubrik som tillgången eller skulden skall redovisas. Som företagsledare eller ekonomipersonal i våra mindre företag så är det inte självklart att man behöver kunna varje detalj i en balansräkning. Men det underlättar om man ändå har en översiktlig kunskap om hur en balansräkning är uppbyggd, när man ska skapa sig en bild över ett företags ekonomiska status. balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning
Vi har även skrivit en artikel om hur man analyserar en balansräkning.
I den här artikel går vi igenom hur man tar fram olika nyckeltal ur sin balansräkning och vilka signaler man bör vara uppmärksam på i ett företags balansräkning. Här går vi också igenom hur man beräknar alla dessa olika nyckeltal som berättar mycket om företagets ekonomiska ställning och status. Det kan vara bra att kunna om man vill ha kontroll på ett företags ekonomi och framför allt innan man börjar en ny kundrelation.
Följ oss på sociala media. Ekonomikonsult, Bokslut, Skatter, Affärsjuridik,
Klicka på bilderna och bli vidare kopplad till våra sidor. balansräkning, Tomas Tobiasson, Angamato Ekonomikonsult, Förstår du din balansräkning Redovisning, Angamato Ekonomikonsult, Bokslut, Skatter, Affärsjuridik,
Google +
